Page 9 - Danish Quran 1-15
P. 9
ER SURA 1
2 I detta fall st:l.r order "varldarna" for alia former av existens s:l.val pa det fysis-
ka som pa det andliga planet. - Order rabb inrymmer en mangfald berydelser,
som knappast kan flngas med ett enda ord pa andra sprak. Det betecknar den
som har ett rattmatigt agaransprak pa nagot och salunda urovar makt och myn-
dighet over det, och vidare den som foder, fostrar och vidmaktha!ler nagon eller
nagot anda fram till dess fulla urveckling. Overhuvudet for en familj, familje-
fadern , kallas sa!unda rabb ad-diir ( 'husets herre '), eftersom han har myndighet
over den och ar ansvarig for dess forsorjning; och hans hustru kallas rabbat ad-
diir ("husets harskarinna"). Foreganget av artikeln al anvands order i Koranen
uteslutande om Gud s:isom Den som fostrar och vidmaktha!ler skapelsen i dess
helhet- skapelsen i saval objektiv som konceptuell mening- och som darfor yt-
terst ar kallan till all makt och myndighet. - I denna oversattning har rabb ge-
nomgaende atergetts med "Herre", sa aven da order star som anrop, foljt av ett
possessivsufftx, t.ex. rabbanii, "Herre!" [eg. "Var Herre!") (o.a.).
3 Dvs. genom att ge dem profetisk vagledning och satta dem i stand att folja
den .
4 Kommentarorerna armed ra undantag overens om att Guds "vrede" (eller
"forkastelsedom",gha,fab) ar likrydig med de onda foljder som manniskan adrar
sig genom att med vett och vilja avvisa Guds ledning och handla i strid med
Hans bud. Nagra (bland dem Zamakhshari) tolkar detta stalle pa foljande satt:
"... den vag de vandrat som Du har valsignat med Dina gavor- de som inte har
drabbats av [Din] vrede och som inte gar vilse"; de uppfattar med andra ord de
rva sista formuleringarna som definitioner av den forsta, dem "som Du har val-
signat med Dina g:ivor". Andra kommentatorer (s:isom Baghawi och Ibn Kathir)
ansluter sig inte till denna rolkning med dess negativa tillaggsdefinition utan las-
er surans sista vers ungefar sa som den atergetts ovan. Vad betraffar de rva kate-
gorier av manniskor som foljer oratta vagar, har nagra av !slams stora tankare
(t.ex. Al-Ghazali eller, i modern tid, Mul_,.ammad 'Abduh) havdat att de som be-
skrivs som "forkastade [av Gud)" ("drabbade av [Hans] vrede") -dvs. som stallt
sig utanfor Hans nad- ar de som har tagit emot Guds budskap och forstart det
och darefter har avvisat det och att "de som gatt vilse" syftar pa dem som anting-
en aldrig har n:itts av sanningsbudskapet eller som har tagit emot det i en sa for-
vanskad och srympad form att de sv:irligen kunde inse att det inneholl sanning-
en (se 'Abduh, Maniir l, 68ff.).- 'Abdallah Yiisuf 'Ali, arhundradets indiske
Koran-tolkare, definierar dessa sistnamnda som de som avviker fran den raka
vagen av v:irdsloshet eller forsumlighet (o.a.).
2 I detta fall st:l.r order "varldarna" for alia former av existens s:l.val pa det fysis-
ka som pa det andliga planet. - Order rabb inrymmer en mangfald berydelser,
som knappast kan flngas med ett enda ord pa andra sprak. Det betecknar den
som har ett rattmatigt agaransprak pa nagot och salunda urovar makt och myn-
dighet over det, och vidare den som foder, fostrar och vidmaktha!ler nagon eller
nagot anda fram till dess fulla urveckling. Overhuvudet for en familj, familje-
fadern , kallas sa!unda rabb ad-diir ( 'husets herre '), eftersom han har myndighet
over den och ar ansvarig for dess forsorjning; och hans hustru kallas rabbat ad-
diir ("husets harskarinna"). Foreganget av artikeln al anvands order i Koranen
uteslutande om Gud s:isom Den som fostrar och vidmaktha!ler skapelsen i dess
helhet- skapelsen i saval objektiv som konceptuell mening- och som darfor yt-
terst ar kallan till all makt och myndighet. - I denna oversattning har rabb ge-
nomgaende atergetts med "Herre", sa aven da order star som anrop, foljt av ett
possessivsufftx, t.ex. rabbanii, "Herre!" [eg. "Var Herre!") (o.a.).
3 Dvs. genom att ge dem profetisk vagledning och satta dem i stand att folja
den .
4 Kommentarorerna armed ra undantag overens om att Guds "vrede" (eller
"forkastelsedom",gha,fab) ar likrydig med de onda foljder som manniskan adrar
sig genom att med vett och vilja avvisa Guds ledning och handla i strid med
Hans bud. Nagra (bland dem Zamakhshari) tolkar detta stalle pa foljande satt:
"... den vag de vandrat som Du har valsignat med Dina gavor- de som inte har
drabbats av [Din] vrede och som inte gar vilse"; de uppfattar med andra ord de
rva sista formuleringarna som definitioner av den forsta, dem "som Du har val-
signat med Dina g:ivor". Andra kommentatorer (s:isom Baghawi och Ibn Kathir)
ansluter sig inte till denna rolkning med dess negativa tillaggsdefinition utan las-
er surans sista vers ungefar sa som den atergetts ovan. Vad betraffar de rva kate-
gorier av manniskor som foljer oratta vagar, har nagra av !slams stora tankare
(t.ex. Al-Ghazali eller, i modern tid, Mul_,.ammad 'Abduh) havdat att de som be-
skrivs som "forkastade [av Gud)" ("drabbade av [Hans] vrede") -dvs. som stallt
sig utanfor Hans nad- ar de som har tagit emot Guds budskap och forstart det
och darefter har avvisat det och att "de som gatt vilse" syftar pa dem som anting-
en aldrig har n:itts av sanningsbudskapet eller som har tagit emot det i en sa for-
vanskad och srympad form att de sv:irligen kunde inse att det inneholl sanning-
en (se 'Abduh, Maniir l, 68ff.).- 'Abdallah Yiisuf 'Ali, arhundradets indiske
Koran-tolkare, definierar dessa sistnamnda som de som avviker fran den raka
vagen av v:irdsloshet eller forsumlighet (o.a.).
